En fråga som jag ofta ställer mig; hur vet jag att hästen gör rätt? Ska jag som ryttare gå på känsla eller måste jag se med kritiska ögon hur det ser ut under passet? Hur gör jag utan tränare på plats?

Jag är en spegelnörd. Nu har jag erkännt det. Jag skäms för det, men det går inte att ändra på. Så fort en spegel kommer upp så måste jag granska mig själv och hur hästen går - till både fördel och nackdel. Speglarna i ridhuset är ett extremt bra redskap för att se hur hästen går och hur man själv sitter och verkar på hästryggen, men det förstör vår känsla för vad som känns rätt och vad som känns fel. Ridning handlar för mig till 90% av känsla, 10% av mod och adrenalin. 

 

Huvudsakligen tror jag att det handlar om att hitta balans mellan att granska och ha en känsla. Inne på dressyrbanan kan känslan vara toppebra medan resultatet inte blev detsamma. Det är trots känslan mellan dig och hästen som räknas, vad ni som ekipage kan framföra. För en erfaren ryttare gäller: om det känns rätt, då är det rätt.