En sak jag har reagerat ganska starkt på genom alla gymnasieval som nu 97:orna gör är hur man ställer sig till studiemotivationen bland olika skolor.

Jag har gått på 2 gymnasier; Globala gymnasiet, som var en sk "studiemotiverad" skola och nu Bromma gymnasium som snarare är en "slapp skola". Det är många som påstår att det är lättare att få höga betyg på en skola med slappare elever än en med ambitiösa. Jag skulle dessvärre vilja påstå att det är tvärtom. På Bromma gymnasium får jag kämpa för att nå mitt EGET betyg och på Globala var det snarare lättare att bara hänga med i en diskussion och sedan få ett högt betyg efter vad egentligen andra sagt.

På Globala vimlade det av slöa elever som knappt klarade att få godkänt på proven, men även de som fick höga betyg såklart. På Bromma är nivån jämnare där de flesta ligger stabilt på en C-nivå genom hela kursen. Jag har hört elever från flera olika gymnasier och jag skulle aldrig vilja klassa den ena smartare eller mer studiemotiverad än den andra bara för att denne går på ett visst gymnasium. Om ni bara visste hur många det fanns på Globala som hellre ville dricka kaffe och röka på studieavsedd tid och hur många på Bromma som väljer att plugga alla raster, alla dagar i veckan.

Alla elever kommer från olika grundskolor och har olika grunder med sig. En elev med 320p på den ena skolan och en annan elev med 240p p den andra skolan kan senare på gymnasiet hamna på samma betygsnivå just pga nivån. Att låta en betygssiffra från åk 9 bestämma om du är studiemotiverad eller inte, det är rent nonsens!

Jag då? Att byta från Globala till Bromma var det bästa jag kunde ha gjort. Att slippa pressen att behöva vara bäst, ambitiös och få A i allting byttes ut mot en lagom press följt av att känna sig tillfreds med ett C på en matteprov. Att köra sitt eget race, och skita i alla skolideal som finns, det är helt klart vad dom är framgångsreceptet för mig!